22 juni 2014

Pseudolambik 3

Då var det dags för att brygga en ny sats pseudolambik, och den här gången ska jag prova på turbid mashing (se Wild Brews, s. 141). Fabrikör Ekstedt har också beskrivit mäskmetoden utmärkt.
I och med att detta också blir första gången jag använder hink-i-hink-metoden så känner jag mig osäker på utbyte, volymer, OG, osv. Min taktik kommer bli att mäska med 6 kg malt, laka tills att jag får 26 liter vört och därefter räkna på om jag behöver tillsätta dextrin för att nå upp till mitt planerade pre boil OG på 1,038. Med dessa värden borde jag i slutändan få ut 20 liter vört med ett OG på 1,050.

Malt
2000 g pilsnermalt
2000 g munichmalt
2000 g krossat vete (Kungsörnens Vetekross)

Mäskningsschema (Turbid mashing)
45 °C i 15 minuter
52 °C i 15 minuter (Proteinrast)
65 °C i 15 minuter
72 °C i 30 minuter (Försockringsrast)
78 °C i 20 minuter (Utmäskning)

Humle
20 g Styrian Golding Bobek [5,00 %], koktid 60 min

Övriga tillsatser
2 krm jästnäring (White Labs), koktid 15 min
20 g franska medelrostade ekkuber, sekundären
1,9 kg aronia, sekundären
3,1 kg druvor, sekundären

Jäst
Bottensatsen från en 375 ml flaska Drie Fonteinen Oude Geuze Golden Blend
Bottensatsen från en 375 ml flaska Tilquin Oude Quetsche á l'Ancienne
Bottensatsen från en 750 ml flaska Cantillon Cuvée Saint-Gilloise
Bottensatsen från en 750 ml flaska Cantillon Vigneronne
2 krm Safbrew F2 torrjäst

Kolsyrajäsning
7,0 g socker per liter öl för att kolsyra ölen

Data
Koktid 180 min
Flaskvolym: 25,1 liter
OG: 1,051
FG: 1,013
IBU: 10
EBC: 13
ABV: 5,1 %

Utförande
2014-06-22 Bryggning.
Vetet förklistrades med 1 dl pilsnermalt och 4 liter vatten, som först värmdes till 65 °C där det fick stå i 15 minuter.
Mäsken hade tjocknat rejält så jag tillsatte 1 liter vatten och kokade upp mäsken, där den fick stå och puttra i 15 minuter.
Det förklistrade vetet hälldes i mäskkärlet, som var förfyllt med 4 liter kallt kranvatten. Malten rördes ner och temperaturen sänktes med 3 liter kallvatten till 46 °C där mäsken fick stå i 15 minuter. I detta steg borde jag ha recirkulerat de 4 litrarna som låg i dödutrymmet under den inre hinken, för att få en homogen temperatur.
2,8 liter kokande vatten tillsattes till mäsken och 2 liter vört recirkulerades, vilket gav 54 °C. Mäsken fick stå i 15 minuter.
3,2 liter vört tappades ut från mäskkärlet och hälldes i en gryta och fick koka upp.
7,2 liter kokande vatten och 1 liter kallvatten tillsattes till mäsken, vilket gav 66 °C. Mäsken fick stå i 15 minuter.
6,8 liter vört tappades ut från mäskkärlet och hälldes i grytan och fick koka upp.
4,0 liter kokande vatten tillsattes till mäsken, vilket gav 72 °C. Mäsken fick stå i 30 minuter.
All vört (20 liter) tappades ut från mäskkärlet, hälldes i grytan och vämdes upp till 92 °C.
Vörten i grytan hälldes sedan tillbaka ner i mäskkärlet, som sedan höll 80 °C. Mäsken fick stå i 20 minuter.
8 liter vört recirkulerades.
Lakning med 14 liter vatten (88 °C) gav 26 liter vört i grytan, pre boil-OG 1,035. Här måste vörten ha varit dåligt omrörd, då värdet inte kan stämma med det OG jag fick efter koket.
Vörten kokades i grytan under 180 minuter. Det tog ovanligt lång tid att koka bort de 6 litrarna.
Efter kylning hälldes vörten i en 40 liter glasdamejeanne. Med volymen 21 liter och OG 1,063 fick jag späda med 5 liter vatten för att få 26 liter vört med OG 1,051.
Alla bottensatser och torrjästen hälldes ner i vörten och damejeannen skakades runt lätt.
2014-08-15 Bottensatser från en 750 ml Cantillon St Lamvinus och en 750 ml Cantillon 50°N-4°E tillsattes.
2014-11-12 Franska medelrostade ekkuber kokades en kvart i vatten, om silades av innan tillsats till ölet.
2015-04-11 SG 1,016. Ölet doftar läckert funkigt, men där finns också en störande ton av epoxylim. Smaken är trevligt sur utan någon ättika, inte så mycket funk och så kommer en otrevlig eftersmak av smöriga popcorn. Det är inte riktigt vad jag förknippar med diacetyl, även om beskrivningen låter precis som det. En gissning är att det är diacetyl (ifrån Pediococcus) som Brettanomyces håller på att arbeta med, så förhoppningsvis försvinner smaken med tiden.
Uppdelning av satsen:
5 liter överfördes till en svagdrickaflaska för fortsatt lagring och för eventuell blandning av en framtida pseudogeuze.
10 liter överfördes till en damejeanne med frysta och tinade aroniabär som jag plockade i höstas.
10 liter överfördes till en damejeanne med frysta och tinade druvor av okänd sort som jag plockade i höstas.
2015-04-26 Lägesuppdatering i båda damejeannerna. Jäsning av sockret i bären har kommit igång och stora pellicles har bildats.
2015-07-12 Delsatsen med druvor (11,8 liter) buteljerad med FG 1,013.
Delsatsen med aronia (6,8 liter) buteljerad med FG 1,016.
2016-06-05 Den undanlagda delen (5l) av sats 3 kasserades på grund av innehåll av alldeles för mycket ättiksyra.

Resultat
3 månader efter buteljering av de fruktade varianterna gjordes en genomgående avsmakning ihop med de två hembryggarna Johan & Johan.
Den naturella versionen, som legat på flaska i 6 månader utan primningssocker, var fortfarande helt platt och hade således inte jäst ut vidare på flaska. I doften fanns fortfarande epoxylim, men nu i lägre nivåer. Så förhoppningsvis försvinner det med tiden. Annars hade ölet en trevlig syra, smakade äpplemust med lågt funk och lite vetedeg. Normalt sett borde vetedegstonerna ha försvunnit efter 6 månader på flaska, men det kanske beror på avsaknaden av primningssocker. Jag tycker nästan att ölet är lite väl ljust, så till nästa pseudolambik ska jag passa på att ändra maltnotan.
Varianten med druvor var lätt roséfärgad och doftar lite vinöst mineraliskt med touch av kokt ris. I smaken finns en lite vassare syra, frisk smak av godtyckligt rosévin, lätta tanniner, nässlor, lite funk och återigen lite vetedeg.
Ölet smaksatt med aronia hade fått en vackert mörk rödlila färg med ett rosa ganska ihållande skum. Ölet doftar murrigt bärigt av fläderbär & svarta vinbär, lite glögg och en hel del jord. Smakmässigt är den trevligt sur, torr, skönt kärv, bärig av fläderbär, björnbär & svarta vinbär med ett litet kompostfunk och en trevlig jordighet. Komplex och riktigt läcker utan att man tröttnar på den efter ett glas.

Överlag ett lågt funk, vilket ju är synd med tanke på att mäskningsmetoden är så pass mer omständlig. Vad som bidragit med doften av epoxylim har jag inte listat ut.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar